Vad blir man?

Jag skall alltså läsa juristprogrammet vid Örebro Universitet. Det är 4,5 år man läser och det leder till juristexamen, förr Juris Kandidat (jur.kand.)

Det är yrkesexamen - Juristexamen (Jur. kand) som ger behörighet till samtliga juristyrken i Sverige.
Juristexamen är obligatorisk för den som skall bli domare eller åklagare.
Juristexamen är ett av kraven för att bli advokat.
Endast sex universitet i Sverige har en traditionella juristutbildningen vilket leder till en juristexamen (jur kand).
Dessa sex orter är Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Örebro.

Programmet består av nio terminers studier (270 hp). Under de första sex terminerna läser du obligatoriska kurser som behandlar de juridiska kärnområdena såsom civilrätt, processrätt, straffrätt, förvaltningsrätt och internationell rätt. Studierna bedrivs som seminarier, workshops, rättegångsspel och andra former av undervisning. Den analytiska och metodiska träningen betonas och stor vikt fästs vid muntlig och skriftlig framställning. Vid seminarie- och gruppövningar ställs höga krav på att du som student är aktiv. Deltagande i seminarieövningar och att lämna in uppgifter inom kurserna är oftast obligatoriskt.

Resterande terminer läser du valfria kurser av fördjupnings- eller profileringskaraktär. Kurser vid utländska universitet kan ingå som valfria kurser. Den sista terminen skriver du ett examensarbete. I de flesta kurser förekommer litteratur på engelska och studierna bedrivs på heltid.


En jurist är utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem, och på att tolka lagar och andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. En jurist kan t ex arbeta i domstol, på advokat- eller juristbyrå, i kommunal eller statlig förvaltning, i intresseorganisationer, banker, försäkringsbolag eller industri- / tjänsteföretag.

För de flesta jurister ingår i arbetet att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material såsom lagtexter, förordningar, avtal och praktiska tillämpningar för att finna de rättsregler och den praxis som är tillämplig på det problem som ska lösas. Ofta presenterar juristen lösningen skriftligt och redovisar vad man kommit fram till vid en föredragning eller förhandling.


Att förhandla och företräda någon är ett viktigt inslag i juristers arbete. Bolagsjuristen företräder sitt företag när avtal och kontrakt skall tecknas med kunder eller andra företag. Jurist är ingen skyddad titel, som därför kan innehavas av alla. Men för att jobba i rätten så behöver man utbildning.

Yrken man kan ha som jurist:

  • Advokat
  • Affärsjurist
  • Åklagare
  • Domare
  • Kronofogde
  • Polischef
  • Bolagsjurist
  • Bankjurist
  • Skattejurist
  • Kronofogde

Den som vill bli advokat ska först  ta en juristexamen vid universitet.
Därefter krävs fem års juridiskt arbete. Under minst tre av dessa fem år ska den blivande advokaten ha tjänstgjort som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller drivit egen juridisk byrå.
För att antas som ledamot i Advokatsamfundet krävs idag också advokatexamen, en utbildning som avslutas med muntlig examination. Slutligen kontrolleras att den sökande har ordnad ekonomi, är redbar och i övrigt lämplig för advokatverksamhet.
Som advokat kan man arbeta inom en rad olika områden, till exempel brottmål, familjerätt, affärsjuridisk rådgivning, arbetsrätt, miljörätt, asylrätt eller försäkringsfrågor.

Åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål. För att bli åklagare krävs juristexamen samt notariemeritering (utbildningstjänstgöring under 2 år vid tings- eller länsrätt). Endast cirka 35 procent av juris kandidaterna genomgår sådant tjänstgöring.

En domare är en som ansvarar för dömande verksamhet vid en domstol.

Den normala domarbanan påbörjas efter en notarietjänstgöring under två år vid en tingsrätt eller en länsrätten. Därefter ansöker man om en tjänst som fiskal hos en överrätt (hovrätt eller kammarrätt). Fiskalstjänsten pågår under fyra år och efter slutligt godkännande erhålls titeln assessor. Efter att man blivit assessor arbetar man ofta utanför domstolen, till exempel som sekreterare i offentliga utredningar eller undervisar på ett universitet, under en period (ofta många år) för att skaffa sig erfarenheter. Därefter ansöker man om en fast tjänst som rådman vid en domstol.

Kronofogdar ansvar för rättssäkerheten inom myndighetens verksamhetsområde.

Befattningskrav för kronofogde är juristexamen (tidigare jur. kand.) och tingsmeritering följt av en cirka ettårig internutbildning vid kronofogdemyndigheten.
Det operativa indrivningsarbetet utförs av exekutiva tjänstemän, med tjänstetitlarna kronoinspektör eller kronokommissarie; kronofogden granskar deras arbete och ger dem stöd. Sammanlagt består mindre än 10 % av personalen vid kronofogdemyndigheterna av kronofogdar.

Källa; Wikipedia, Advokatsamfundet, Örebro Universitet


Eller vad säger du?!
Postat av: Ann-Marie Larsson

Inga kommentarer! Fattar inte folk vad det är du skall bli? Moster får väl vara den första som kommenterar. Du skall ju bli assessor eller fiskal eller n`åt liknande så klart. Jag har allt sedan du Christin född blev tyckt att du passar verkligen för detta yrke. Skämt åsido! Jag förstår att detta är seriöst och önskar dig verkligen LYCKA TILL! Hälsningar Moster Ann-Marie.

PS Vad säger lagen om att jag glömde verkligen glömde att lägga upp en shampoo flska på bandet när jag igår var i Ullared och handlade för ca 2 skära? Läs i Lagboken!

2008-08-27 @ 20:18:34

Säg din mening här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Jag tycker:

Trackback