BaraChristin

ALL min lediga tid, och mycket av min icke lediga tid, går åt till att hoppas att jag ska få byta studieort...
Jag vet inga fakta kring hur många som sökt eller vad som egenligen betraktas som synnerliga skäl, så jag har nu målat upp en rad olika scenarier.
Allt från att jag självklart får en plats, till att jag absolut inte får det - hur kunde jag tro något sådant, till att de ringer i september och säger att de fått ett avhopp....

Sedan återgår jag till att tänka att det iaf är bra om M får byta. Då blir det lite bättre tänker jag.
Och efter det tänker jag på hur det skulle vara att vara i studiecellen en termin till..... DET är inga roliga tankar.

Jag vet faktiskt inte vad som är sämst med att  vara här. Om det är avsaknaden av socialt och familjärt liv, om det är den ytterst begränsade boytan med sjukt låg standard eller om det är den dåliga ekonomin. Jag vet faktiskt inte vad som är sämst. Om jag skulle sluta tänka så... Och försöka tänka ut tre riktigt bra saker istället... Får återkomma....

Kalla mig besatt....

Ps, De har sagt att jag får besked tidigast i början av maj.