Ni är inte kloka...
Jag undrar hur det är möjligt att med buller och bång säga upp sig pga att man har ont i armarna och omgående ska börja på ett nytt jobb, som inte påfrestar armarna. Man kan absolut inte stanna och göra det som är överenskommet, man måste sluta direkt.
För att sedan inte börja på det nya jobbet på det sättet man sagt, eller i den omfattningen man gett sken av.
Och dessutom undrar jag hur man har mage att ens fråga om gamla kunder kan få utnyttja innestående behandlingar hemma hos en istället för hos mig på salongen.
Det undrar jag.
Det verkar vara alldeles för vidrigt för att vara sant.
Ibland undrar man vart världen är på väg... hur tänker man egentligen när man bestämmer sig för olika saker?
Jag tycker inte att man gör så... Sen vad som är rätt eller fel kan man ju fundera över.
Det är inte så att man vaknar en fredag morgon och tänker.... Idag säger jag upp mig och slutar 2 dagar senare... Dett är ngt man har funderat över och då är väl ett rakt och ärligt samtal om hur man känner ngt som man lägger fram till sin arbetsgivare....
Eller har jag fel????
jag får en stark känsla av att denna personen inte är i rätt balans, kanske känner sig utnyttjad och vill på något sätt hämnas, ge igen på ett sätt som verkligen ruskar om. Är det helt uteslutet att ni inte har blivit oense om något, något som är för svårt att tala om mellan fyra ögon? Luften kanske bara behöver rensas .... Det kan ju bara vara ett missförstånd också, kanske du skall föreslå ett samtal, kanske allt ordnar sig då ? Hoppas...
Mycket roligt att du lyssnade på oss som vill fortsätta läsa din blogg !!!!!!!!!!
Blev jätteglad när du skrivit idag !!!!!!
(Även om ämnet gör att man får en konstig känsla, men hoppas innerligt att allt går att reda ut !!!)
Det är inte roligt att veta att du är ledsen...Kram !
Vet inte vad jag ska säga.. Det är aldrig lätt att vara chefen. Få allt att gå runt, osv.. Har tyvärr inga råd mer än att försöka strunta i det.. Gå vidare med företaget, strunta i det som varit..
lite genomtänkt och mycket själviskt