Lycka?
Min söta vän K ställde följande fråga på FB:
Hur många känner ni som är lyckliga, riktigt lyckliga i sitt liv? Är ni det själva?
Detta ledde till ganska många inlägg. Tydligen en brännpunkt! Jag blev lite nyfiken på lycka.
Först och främst, jag vet inte hur många jag känner som är verkligt lyckliga. Har en känsla av att många polerar hårt på sin fasad men att det springer råttor bakom ridån på deras estrad, som min vän LW skulle ha sagt. Som kort och gott vill verka väldigt lyckliga.
Sedan känner jag andra som grubblar bort sin lycka.
Ytterligare andra som aldrig stannar upp och känner lycka.
Som JAG ser det. Utifrån mina mått mätt. Men jag vet inte vad lycka är för dem. Jag vet inte vem som är lycklig.
Jag känner två personer som jag misstänker är genuint lyckliga. Som går genom livet med ett leende.
Men jag vet att även de personerna drabbas av livet. För det gör vi ju alla. Man kan inte undgå livet.
Jag blir lycklig av;
Min mans omtanke
Min trädgård, skapa harmoniska miljöer, växtlighet och grönska
Mina djur, deras oförställda kärlek, lekar och upptåg
Jag blir ofta djupt uppfylld av lycka över att få studera i Lund. Det är så vackert, det är så bra, det är så enkelt... Lyckan kommer över mig som en våg. Kittlar i magen och ögonen fylls, ler för mig själv.
Varje gång jag åker förbi vårt hus med bussen tittar jag på det och känner mig stolt och lycklig.
Att lyssna på musik, mina favoriter, sådana som berör, spotify, det gör mig lycklig.
Att se vackra saker, harmoniska inredningar, klok konst, kontraster, balans, det gör mig lycklig.
Att läsa inspirerande böcker gör mig lycklig, när jag inser att jag kan göra precis vad jag vill i hela världen. Jag bestämmer hur långt jag vill gå. Jag sätter upp mina mål. Jag når dem. Jag är fri. Det gör mig lycklig.
Jag känner lycka, tillfredställelse, stolthet, glädje och nyfikenhet varje dag.
Även om inte allt jag gör är roligt.
Även om inte allt jag gör är lätt.
Men jo, jag skulle kalla mig själv lycklig. Och ofta riktigt lycklig. Och alltid lycklig lottad.
Dubbel lycka
Hur många känner ni som är lyckliga, riktigt lyckliga i sitt liv? Är ni det själva?
Detta ledde till ganska många inlägg. Tydligen en brännpunkt! Jag blev lite nyfiken på lycka.
Först och främst, jag vet inte hur många jag känner som är verkligt lyckliga. Har en känsla av att många polerar hårt på sin fasad men att det springer råttor bakom ridån på deras estrad, som min vän LW skulle ha sagt. Som kort och gott vill verka väldigt lyckliga.
Sedan känner jag andra som grubblar bort sin lycka.
Ytterligare andra som aldrig stannar upp och känner lycka.
Som JAG ser det. Utifrån mina mått mätt. Men jag vet inte vad lycka är för dem. Jag vet inte vem som är lycklig.
Jag känner två personer som jag misstänker är genuint lyckliga. Som går genom livet med ett leende.
Men jag vet att även de personerna drabbas av livet. För det gör vi ju alla. Man kan inte undgå livet.
Jag blir lycklig av;
Min mans omtanke
Min trädgård, skapa harmoniska miljöer, växtlighet och grönska
Mina djur, deras oförställda kärlek, lekar och upptåg
Jag blir ofta djupt uppfylld av lycka över att få studera i Lund. Det är så vackert, det är så bra, det är så enkelt... Lyckan kommer över mig som en våg. Kittlar i magen och ögonen fylls, ler för mig själv.
Varje gång jag åker förbi vårt hus med bussen tittar jag på det och känner mig stolt och lycklig.
Att lyssna på musik, mina favoriter, sådana som berör, spotify, det gör mig lycklig.
Att se vackra saker, harmoniska inredningar, klok konst, kontraster, balans, det gör mig lycklig.
Att läsa inspirerande böcker gör mig lycklig, när jag inser att jag kan göra precis vad jag vill i hela världen. Jag bestämmer hur långt jag vill gå. Jag sätter upp mina mål. Jag når dem. Jag är fri. Det gör mig lycklig.
Jag känner lycka, tillfredställelse, stolthet, glädje och nyfikenhet varje dag.
Även om inte allt jag gör är roligt.
Även om inte allt jag gör är lätt.
Men jo, jag skulle kalla mig själv lycklig. Och ofta riktigt lycklig. Och alltid lycklig lottad.
Dubbel lycka
Eller vad säger du?!
Postat av: Karro
Tack Christin, det var jätteroligt att få ta del av dessa tankar!
Trackback